Bostäder Kalmar: Till: KalmarkommunÄmne: Förtätningen av Norrgårds...

Bostäder Kalmar: Till: Kalmarkommun
Ämne: Förtätningen av Norrgårds...: Till: Kalmar kommun Ämne: Förtätningen av Norrgårdsgärdet Hej Jag skriver till Er på i Kalmar kommun som handhar plan- och bygg...

Förtätning av kvarteret Svalan (Monte Cavallo) i Kalmar: Arkitekterna tycks ha glömtdet som är vackert” Nya...

Förtätning av kvarteret Svalan (Monte Cavallo) i Kalmar: Arkitekterna tycks ha glömtdet som är vackert” Nya...: Arkitekterna tycks ha glömt det som är vackert” Nya byggnader beskrivs ofta med ord som utmanande eller modernt lekfulla. Men dessa värde...

Arkitekterna tycks ha glömt det som är vackert”

Nya byggnader beskrivs ofta med ord som utmanande eller modernt lekfulla. Men dessa värden är tomma på just värde, skriver Marcus Björk, vice ordförande i Fria Moderata Studentförbundet.

Igår 07.30 (uppdaterad)

Marcus Björk menar att arkitekterna glömmer bort det vackra när nya byggnader uppförs. Foto: Anders Wiklund/TT, Pressbild

DEBATT | ARKITEKTUR

Sverige växer så att det knakar. Överallt ploppar det upp nya byggnader som bevis på vad många beskriver som en byggboom. Men med denna omfattande nybyggnation har även en annan debatt tagit fart – vad är det egentligen vi bygger?

Debatt

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Arkitekturupproret började 2014 som en grupp på Facebook och har sedan dess vuxit explosionsartat. I dag har de 34 000 följare som är kraftigt kritiska till så gott som varje nybyggnation i modern stil och hävdar bestämt att "det finns alternativ till fyrkantiga lådor".

På andra sidan avgrunden står det så kallade "arkitektetablissemanget" som förkastar all typ av arkitektur som inte är modern. Debatten brukar ofta beskrivas som en kamp mellan det gamla och det nya, bakåtsträvarna och framåtskridarna. Men det handlar egentligen om vilka värden som bör vara vägledande för arkitekturen.

Annons

X

Slår man upp valfri annons för nybyggnation så möter man budskap som: "utmanande arkitektur och lekfulla vinklar", "framtidsboende för dig som gillar att utmana konventionerna", "modernt boende". Denna typ av annonser gör det snabbt tydligt vilka värden som är vägledande för nybyggnationer. Arkitekter framhåller värdet av att utmana konventioner, provocera och chockera som en "värdegrund" för sina skapelser. För övrigt samma värden som verkar genomsyrar modern konst.

Dessa värden är dock tomma på just värde. För det som är chockerande en gång är inte chockerande nästa gång – och det som är ett konventionsbrott är ett konventionsbrott endast första gången. Den moderna arkitekturen baserar sitt skapande på värden som är flyktiga och endast tjänar varje enskild människa en gång. Arkitekturen reduceras på detta sätt till en konsumtionsvara, där det ständigt krävs ny arkitektur för utmana gårdagens konvention och på nytt chockera.

I klassisk arkitektur är det viktigaste värdet skönhet. Skönhet är till skillnad från utmanande och nyskapande ett evigt värde. Det som är vackert en gång är även vackert en andra och tredje gång – oberoende av vad som byggs efter. Klassisk arkitektur är på detta sätt, till motsats från modern arkitektur, ingen konsumtionsvara. Det som är vackert är alltid värt att bevara just för att det finns ett egenvärde i skönhet.

Modern arkitektur gör däremot inget anspråk på att vara vacker. Därmed förlorar arkitekturen sitt värde i samma sekund som den inte längre utmanar eller chockerar – vilket den upphör att göra vid samma sekund en ny byggnad byggs i just det syftet. Det är en återvändsgränd att basera arkitekturen på att endast utmana andra byggnader och konventioner. Istället bör arkitekter sträva efter att skapa ett självständigt egenvärde i varje enskild byggnad – vilket enklast görs genom att bygga vackert.

Marcus Björk
vice ordförande i Fria Moderata Studentförbundet

37 Kommentarer

Läs även

Redaktör: Carina Stensson,
Biträdande redaktör: Björn Jorner,
Mejl: debatt@svd.se,
Telefonnummer: 08-135149,
Twitter: @SvDDebatt,
Facebook: SvD Debatt

FestinaLente

för 1 dag sedan

De mätningar jag sett indikerar att en klar majoritet av medborgarna föredrar klassisk stil framför modern/lådor. Därför jag tycker det är lite märkligt att byggprojekt i klassisk stil endast utgör en försvinnande del av nya byggnader som uppförs.

Yougov-undersökningen nedan ger att 77% av de 1042 deltagarna föredrar klassisk stil. HD-länken (ligger dessvärre bakom paywall) ger att 95% av de 462 deltagarna (studenter på Campus Helsingborg) föredrar klassisk stil för ett nybyggt hotell. Validiteten i resultaten är inte vidare bra, men de ger en indikation.

https://www.adamarchitecture.com/images/PDFs/YouGov%20survey_Oct09_results&followup.pdf

https://www.hd.se/2018-03-10/ingen-vill-bo-i-den-stad-som-nu-byggs

Det finns en hel del forskning på området (främst utomlands men även en del från LU och BTH) men svenska stadsplanerare och arkitekter verkar inte ta till sig det.

Fforskning på området (bl.a. från Lunds Univ.) indikerar att människor världen över föredrar varierad småskalig arkitektur med färger, naturmaterial, grönska och ett anknytning till ”äldre” tiders bebyggelse. Därtill visar en omfattande brittisk studie att vacker stadsarkitektur har samma positiva inverkan på vår fysiska och mentala hälsa som gröna parker. Det är redan känt att vackra naturområden inte bara gör oss lyckligare utan även förlänger våra liv.

En första summering ges på länken nedan, vilken också har följande skutkläm som är värd att dela:

”Det ligger i allmänhetens intresse att vi bygger våra städer på ett sätt som så många som möjligt uppskattar och mår bra av. Arkitekter bör i sin bedömning av vad som är gångbart och hållbart utgå ifrån befintlig vetenskaplig forskning och empiriska studier, snarare än inbördes beundran och kollegors preferenser. Arkitektutbildningarna tycks driva de studerande allt längre ifrån en förståelse för vad majoriteten anser vara god arkitektur och drägliga livsmiljöer. Arkitekternas övertro på sina inlärda ideologiska dogmer och konventioner får långtgående konsekvenser för hela samhället, och man bör istället övergå till ett mer evidensbaserat synsätt. En god arkitekt och en föredömlig stadsplanerare bör helt enkelt sträva efter att ta fasta på vad forskningen redan har kommit fram till och vad allmänheten gillar – och bygga därefter!”

http://www.arkitekturupproret.se/2017/03/22/studier-pekar-pa-glapp-arkitekt-och-gemene-man/

  

Ang. ”oattraktiv” detaljplan för kv Svalan m flera fastigheter, Kalmar kommun

Som boende på Norrgårdsgatan har jag tagit del av innehållet i ovan nämnda detaljplan då den påverkar boendemiljön på ett för mig synnerligen negativt sätt. Den innehåller motsägelser, värderingar och önsketänkande snarare än förankring i verkligheten. Den är skriven av någon eller några som inte känner området och dess karaktär i detalj från insidan. Det speglar snarare någons vision. Denna vision är inte allmänt delad vilket framkom av gårdagens informationsmöte på Lars Kaggskolan.

Bakgrund

Husen i området mellan Norra vägen och östra delen av Norrgårdsgatan är till stora delar byggda mellan 1930 talen och 1950-talen. Det är i allmänhet 2-3 våningshus. Området får betraktas som färdigplanerat av duktiga arkitekter för decennier sedan. De tycks ha brytt sig om människors boendemiljö när de ritade husen, kanske som ett led i folkhemstanken med drömmen om det goda livet som ett bärande inslag och där standarden på boendet för folket (alla inte bara några) även spelade roll för de styrande. Vad har hänt med dessa tankar i det socialdemokratiskt dominerade Kalmar och med ideologin? (För att citera Tage Danielsson: Vad blev ni av ljuva drömmar och en rimligare jord …? ) För oss 800 (sid 21) som enligt era beräkningar bor på berört område behövs definitivt inte någon förtätning av bebyggelsen upp till de av er planerade 1000 boende (sid 21). Det räcker som det är och blir över. Alla kan inte bo centralt.  

Jag förstår att det behövs byggas nya bostäder. Dock inte i ett färdigplanerat område. Höghus kan byggas på områden som inte tidigare varit bebyggda. Det vilar en desperation över sådana tankar.  Att få in så många människor som möjligt på så liten yta som möjligt, vilket påminner om den franska kulturteoretikern Pierre Bourdieus teorier om kampen om makten på fältet, där de som har makten och dominerar (kommunen) sätter sig på folket som de säger sig företräda (de dominerade) (Bourdieu 1992). Det är så långt ifrån demokrati man kan komma.

Motiveringen från Er sida är att förtäta bebyggelsen, göra Erik Dahlbergs väg till en stadsgata och möjliggöra skapandet av ”attraktiva offentliga rum”? (sid 2) samt ”identitetsskapande offentligt rum” (sid 4). Vad menar ni? Vem definierar vad som är attraktivt? Begreppet identitet för mig som etnolog är knutet till människor som bärare av olika identiteter. Erik Dahlbergsväg är redan en stadsgata för mig. Problemet är kanske att vi ser olika på vad definitionen av en stadsgata är.  (Jag upplever inte att jag bor på landet). Vad det innebär för Er framgår inte. Att förstöra befintliga gröna ytor bidrar inte till att vidmakthålla ett s.k. ”attraktivt offentligt rum” vad det nu innebär.

Natur och kulturmiljö

Hur många kvadratmeter parkyta/lägenhet anser kommunen är rimlig? Igår på informationsmötet framkom att det inte finns någon siffra, vilket är beklämmande. Det finns inte en enda park att tala om i Kalmar. Det är snarare frågan om grönplättar på några ställen. Det vi som bor i staden är beroende av är just parker med träd, buskar och fåglar. Växtligheten kan ta upp en del av luftföroreningarna och omvandla dem till bättre luft. Igår framkom att ni har fått nya uppgifter om luftkvaliteten på Norra vägen och Erik Dahlbergs väg men ni berättade ni vad resultatet var.

Ni motsäger Er själva när grönstrukturplanen (sid 4) bedömer parkytan vid korsningen Erik Dahlbergsväg och Norra vägen som ”särskilt betydelsefull” samtidigt som ni tar bort den genom föreslagen nybyggnation (sid 16) av ett 12 våningshus i hörnet Norra vägen/Erik Dahlbergsväg och 5 våningar höga lamellhus därtill, inalles skall 175 lägenheter skapas (sid 15).

Monte Cavallo med dess ”fina trädgård” (sid 4) (värdering) har ett högt kulturhistoriskt värde enligt Er (sid 5). I den rapport som Liselott Jumme har tagit fram betonas vikten av Monte Cavallos fristående läge och parkkaraktären som ni själva hänvisar till (sid 6). Upplevelsen av Monte Cavallos med dess kulturhistoriska värde såsom det är idag kommer att försvinna helt bredvid de nya husen enligt Er plan (sid 16). I detaljplanen står att: ”Parken är ett mycket viktigt element för att väga upp den ökade tätheten med ett grönt element…” (sid 15). Att de boende skall få tillgång till parken kompenserar inte på långa vägar förlusten av parkytan i korsningen av Norra Vägen/Erik Dahlbergs väg. Det är ont om parkyta redan nu med den förtätning som redan skett.

Att kombinera en tät stadskärna-karaktär och ta tillvara områdets kulturhistoria går dåligt ihop (sid 15). Därutöver planerar Ni att ta bort grönområdet mellan Monte Cavallo och kv Ripan och bygga ett 6-8 våningar högt hus där (sid 15). Detta hus kommer att kasta långa skuggor över Norrgårdsgatan vintertid. Det blir som ni själva konstaterar ”en kraftig kontrast ur statsbildssynpunkt” (sid 21). Ändå driver ni ärendet vidare! Som framkom av mötet igår vill folk inte ha det så. Det vore klokare att utvidga Monte Cavallos park åt vänster, där det idag ”finns en yta med parkeringsplats, gångstråk och överblivna? gräsmattor (sid 5) och göra det mer parklikt samt stoppa planerna på bebyggelse där. Vad vi behöver återigen är mer parkyta inte mindre. Kalmar är inte Stockholm, Göteborg, Malmö eller som ni kanske önskar Paris eller New York.

I den hörnlägenhet vi bor på Norrgårdsgatan upplever vi oss redan som djur i bur med insyn. Vi har dessutom vår öppna balkong mot den starkt trafikerade Norrgårdsgatan. Jag har inte lust att bli betittad vare sig när jag solar eller äter på balkongen av människor från ett tredje håll. Det finns inte någon lugn vrå någonstans för oss åt något håll, vilket vi har rätt att kräva. När Ni planerar nya boenden i befintlig miljö borde Ni ha ett ansvar även för oss som redan bor i området.

Området vi bor i tillhör Malmen. Jag skulle till och med kalla det Malmens ytterområde. Ordet malm innebär ju området utanför stadskärnan som i detta fall är Kvarnholmen. Det finns inte någon som helst anledning att bygga ihop dem. Dessutom finns ju ett stort område vid Fredrikskans som inte varit bebyggt, där kan ni bygga bostäder som knyts mer naturligt till Kvarnholmen. Det är ju dessutom ni som stadsplanerare som ligger till grund för tillkomsten av Giraffen och Hansacity som har blivit de nya köpcentraområdena. Om det skall till ny bebyggelse som hör samman med dem bör ju bebyggelse ske i Oxhagen f.d. Rifas fastighet och längs med Erik Dahlbergs på grönområdet efter Polisen på väg ut mot Hansa City. Hansa City har ni kopplat ihop med Djurängen via bron. Behövs flera bostäder bör de komma till i det området.

Gatumiljö

Enligt detaljplanen vill ni lägga entréer till dem nybygga husen längs med Erik Dahlbergs väg, om än sekundära. Det stämmer illa med att det är en gata som enligt Era egna beräkningar redan har dålig luftkvalitet. (Vill ni att människor skall få kroniska luftvägssjukdomar? Det har jag fått eftersom jag cyklar jämt och blir ofta stående i korsningen Norra vägen/ Erik Dahlbergs väg för att ta mig till arbetet på Kvarnholmen). Dessutom skriver ni att det är svårt att angöra utfart både mot Norra vägen och Erik Dahlbergs väg utan att de skall orienteras mot de mindre omgivande gatorna som redan är hårt belastade trafikmässigt sett.  Ni preciserar inte heller hur ni tänker er att mötet Biskopsgatan och Norrgårdsgatan skall se ut. Dessa båda gator har parkering på båda sidor. Biskopsgatan är en utfart för oss som bor på Norrgårdsgatan.

Parkering

Efter det att Glebe byggde ett soprum längs med Norrgårdsgatan 10 har flera parkeringsplatser försvunnit, då det finns en skylt uppsatt på byggnaden att det är parkeringsförbud på ett 20-tal meter, troligtvis för att sophämtningen skall fungera.

Med långtidsparkeringens borttagande (14 platser) mellan Monte Cavallo och kv Ripan blir befintliga parkeringsproblem värre. Det stämmer inte som ni skriver att det i västra Norrgårdsgärdet som helhet finns en del ledig kapacitet för parkering. När gjordes parkeringsräkningen som ni hänvisar till (sid 23)? Ni skriver också att de flesta fastigheterna har egna parkeringar. Det är inte heller sant. Riksbyggen har tagit egen mark i anspråk för att förbättra parkeringssituationen för sina boenden, men det har inte hjälpt särskilt mycket. Vare sig för dem eller oss andra.

Den parkeringsnorm som Ni hänvisar till på sid 24 är felaktig för de boende på Norrgårdsgatan 10. Huset innehåller 2 trerumslägenheter, 2 2rumslägenheter och 4 enrumslägenheter, där finns 8 bilar (t o m kanske fler). Försök hitta en plats på Norrgårdsgatan att parkera en bil efter klockan 18 om ni kan.

Sociala konsekvenser

Den förtätning som redan har skett (bl. a. i Oxhagen med byggandet av studentbostäder) har bidragit till en ökad vandalisering av parkerade bilar på Norrgårdsgatan de senare åren av människor som nattetid är på väg hem till sina bostäder överförfriskade. Grannen under oss har fått lämna in sin bil på verkstad vid ett flertal tillfällen i år. Det har kostat honom stora summor. Det som hände sist var att någon hoppade på hans bil.

Sammantaget instämmer jag inte med ert konstaterande att det inte krävs någon Miljökonsekvensutredning innan nybyggnation sker. Det är precis vad det gör eftersom det är en så omfattande förändring i befintlig miljö som ni tänker genomföra. Jag kräver en. Den skall ta hänsyn både till hur situationen ser ut idag för oss som bor i området och hur den kommer att bli med era planer.

Enligt detaljplanen ökar förtätningen av stadskärnan mängden människor som har del av stadskärnans faciliteter? och bidrar till dess stadsliv på ett för mig negativt sätt. Är det så ni vill ha det? Det vill inte jag eller dem som var med på mötet igår.

Boende på Norrgårdsgatan i Kalmar

Ang. detaljplan för kv Svalan m fl fastigheter Kalmar kommun

Jag godkänner inte detaljplanen för Kv Svalan med fl fastigheter som Ni har skickat ut. Den är dåligt genomtänkt och vittnar mer om politisk desperation än god boendemiljö.

Jag förstår mycket väl att utvecklingen går framåt och att förändringar sker men jag vidhåller att området i fråga är färdigplanerat av tidigare stadsarkitekter. Det är ett kommunalt och arkitektoniskt övergrepp att pressa in bebyggelse på befintligt grönområde när det är så dåligt med grön/parkutrymmen i Kalmar över huvudet taget och i synnerhet i vårt område bara därför att kommunen vill använda marken intensivare. Ni som bestämmer och planerar bor uppenbarligen inte i området. Det märks. Dessutom saknas en grönytenorm per lägenhet i Kalmar. Hur kommer det sig? Goda arkitekter anser att om en sådan saknas så bör det skapas en snarast. Finns det inte några parker skapar man sådana. Varför gör inte ni det? De grönytor som finns kring Monte Cavallo gör inte vårt område grönare eller attraktivare. De har funnits där hela tiden. Kommunens agerande liknar Pierre Bourdieus teorier om kampen om makten på fältet där några dominerar (Kommunen) och andra blir dominerade (vi som bor i området). Det är vi som betalar skatt till Kommunen och för dessa pengar vill vi ha någoting tillbaka. Enligt min mening är det inte förenligt med demokrati att inte lyssna på de människor som redan bor i ett område och ta hänsyn till deras åsikter rörande befintlig boendemiljö. Då blir det i stället skendemokrati och påminner om Putinland. Det kan vi klara oss utan. Problemet är att det inte finns några riktlinjer vad jag förstår för bebyggelse på jungfrulig mark, vilket området längs med Norra vägen och Erik Dahlbergs väg som är grönyta idag, kan betraktas som. Det finns andra områden i närheten som kan bebyggas. Exempelvis Fredriksskans och f d Rifatomten. Alla kan inte bo i centrum hur mycket kommunen än anser det. Det är omöjligt.

Det är kommunen som har godkänt de nya köpcentra som finns vid Giraffen och Hansacity. Att göra Erik Dahlbergs väg till en s.k. stadsgata för att binda ihop Kvarnholmen med ytterområden kommer inte att få fler människor att handla mer på Kvarnholmen. Där har flera butiker redan har lagt ned sin verksamhet pga bristande kundunderlag, eftersom det bland annat upplevs svårt att få tag på gratis parkeringsplats i centrum. Se bara på Kvasten där flera lokaler är tomma.  I och med etablerandet av Hansa city åker folk hellre dit. Inte heller lägger jag någon större vikt vad Kalmar city och Björn Mortensen anser. Han har inget med vårt område att göra. Han är centrumchef och skall locka besökare till Kvarnholmen med alla medel som står honom till buds.

1)      Var kommer cykelvägen från Norrgårdsgatan över Erik Dahlbergs väg till Smålandsgatan att gå? Genom Monte Cavallo med sina höjdskillnader? Hur har ni tänkt lösa det?

2)      Skapandet av en park på Monte Cavallo hjälper inte oss som bor med balkong mot Norrgårdsgatan. Vi har insyn idag från tre håll. Andningshålet har varit åt söder. Det är nu igentäppt genom Riksbyggehuset längs Erik Dahlbergsväg där folk, när de flyttar in, kan se rakt in i vår lägenhet. Ännu sämre blir det när Ni tänker bygga på motsatta sidan ännu närmare oss. Tycker ni att det acceptabelt boende för oss att inte ha någon lugn vrå någon stans? Åt vilket håll tänker ni lägga balkongerna i huset mitt emot Riksbyggehusen på Erik Dahlbergs väg åt Norrgårdsgatan till. Mot norr? Vem vill ha det så? Dessa hus kommer att kasta långa skuggor på Norrgårdsgatan vintertid, vilket också är oacceptabelt.

3)      Det är ett skämt att tro att ni skall kunna leda undan genomfartstrafik från Erik Dahlbergsväg. Det är Kalmars mest trafikerade gata och antalet bilar ökar konstant.

4)      Jag köper inte förslaget att förse Biskopsgatan med enkelsidig parkering. Vart skall alla bilar ta vägen som står där nu? Förslaget att ordna parkering på gator runt omkring Norrgårdsgatan löser inte problemen med vandalisering av parkerade bilar som förekommer lite då och då redan nu. Man behöver ha uppsikt över bilen för att se vad som händer. Att ordna parkeringsplatser måste vara en av kommunens skyldigheter.

Hälsningar

Boende på Norrgårdsgatan

Le Bovarisme: Le Bovarisme

Le Bovarisme: Le Bovarisme: TABLE DES MATIÈR ES INTRODUCTION.. 2 CHAPITRE I. 5 Les relations compromisant le mariage. 5 I: 1 L´attaque aux moeurs et coutumes. 7 I...

Ang. planerade bostäder i kv Svalan

Enligt en artikel i Östra Småland av den 28 mars 2014 framkommer att det planeras nya bostäder i området kring Monte Cavallo. Där skall inrymmas ett 14 våningshus, samt ett seniorboende i ett lägre hus. Höghuset, 44 meter högt, skall tillhandahålla hyresrätter. Det planeras byggas i hörnet Erik Dahlbergs Väg/Norra vägen. Monte Cavallo skall fungera som samlingslokal för de boende, vilka då?. Man räknar med ett 30-tal seniorlägenheten. Det står dock ingenting om vilken typ an bebyggelse som kommer att ske i hörnet Norrgårdsgatan / Biskopsgatan. Just där läggs ett hus I Norrgårdsgatans riktning. Hur högt är det? Ett annat hus läggs på tvären längs med Erik Dalbergs väg. Hur högt är det?

Kommunen gör bedömningen att det inte behövs göras någon miljökonsekvensutredning i området, motiveringen är att planen inte medför någon betydande påverkan på miljö.

Som boende på Nörrgårdsgatan, sedan lång tid tillbaka, hävdar jag motsatsen. Det som planeras av Kommunen innebär en väsentlig förändring i vår boendemiljö varför jag begär att en miljökonsekvensutredning görs.

Området är redan tätt bebyggt. Hur många kvadratmeter parkmark per lägenhet anser kommunen vara rimlig som jag som boende på Norrgårdsgatan kan kräva? Jag anser att den i nuvarande läge är noll. Anser Kommunen att det är den standarden som ni eftersträvar? Kommer det till ytterligare bebyggelse blir det inte bättre. Hur tillgodoser man utemiljön (balkonger) för de boende på Norrgårdsgatan med balkonger åt gatan med tillräckligt låg bullernivå i anslutning till närområdet?

Kommer Biskopsgatan att blockeras? Det är en av de färdvägar (utrymningsvägar) vi har som bor på Norrgårdsgatan? Norrgårdsgatan är smal. Den har bilparkering på båda sidor av vägen. Två bilar kan inte mötas i mitten. Det blir för trångt. Någon måste backa. Det måste finnas en vändzon någonstans, annars uppstår kaos so det är fallet på fredagarna och lördagarna. Var tänker ni att de som bor på gatan och deras besökare skall parkera sina bilar? Det är en veritabel kamp om parkeringsplatser som det är nu?

Det som hörs mest numera ur bullersynvinkel är bilar som kör förbi, alla tider på dygnet, bilar som stannar och bilar som parkerar särskilt på nätter. Jag skulle gärna vilja veta hur stora avgasmängder som egentligen förekommer på gatan och i dess omedelbara närhet (min balkong ). För att inte tala om det buller som uppstår kvälls- och nattetid av förfriskade hemvandrande människor på väg till Oxhagen och andra områden och som använder Norrgårdsgatan som en genväg hem.

När jag kommer hem från arbetet är jag trött. Jag behöver få vila hjärnan och kunna koppla av utan att störas av buller. Det är nog att detta i det huset jag bor. Det gäller väl för de flesta människor, men kommunens förtätningsplaner i redan bostads täta områden är inte människovänliga. Hur ser Er ideella boendemiljö egentligen ut? Att det behövs bostäder i staden förstår jag mer än väl. Det som ni behöver fundera över är var dessa bostäder skall byggas. Att förtäta redan trånga boendeytor utgör inte någon god boendemiljö för någon.

Det är många frågor som jag begär vederhäftiga svar på.

Hälsningar

Jacky